De var tre och bären, de blå, är inuti

Vad gör man när mötet på fredagskvällen slutar kl 18.45 och tyskarna bjuder in till mingel? Jo då traskar man iväg i samlad trupp och ser seriösa och inte nervösa ut. Sedan checkar man in sig i en stor byggnad och går igenom säkerhetskontroll á la flygplats. Därefter försöker man mingla. Jag har ju inte enorma erfarenheter men har ju varit med någon gång vid liknande tillställningar (se Svensk Damtidning) (okej den där var dålig men jag har varnat er, se första inlägget nedan). Tillställningen var bra tänkt men lite halvdåligt genomförd med lite för mycket bord och lite för mycket folk som satt ner och inte rörde sig. Dessutom var vi med Sweden på skyltarna lite för trötta. Så småningom bytte vi lokal och åt mat istället. Men tisdag kväll; UK då kommer vi! Och går det inte mingla ordentligt då så får vi ju ta och bjuda in folket till oss.

Dagens övning har gått under rubriken: konsten att vara ledig! Jag märker att jag är ovan vid att vare sig ha jobb eller studier på helgen. Uppsatser, brev och KDU/LSU:ande är plötsligt borta. Borta med orkanen Ike som nu härjar i Texas – så dit var det ingen större idé att åka tänkte jag och insåg att tvätten fick gå före både Frihetsgudinna och Battery Park. Jag har helt enkelt tvättat. Tvättomaten ligger två kvarter bort och dit går man och växlar in hur många quarters som helst. Massor. Så att man har quarters som fyller alla byxfickor och sen laddar man maskinen och väntar 20 minuter och sen är det inte rent men luktar gott. Därefter fick jag roa mig med att torka och försöka att undvika att trampa folk på tårna. Väldigt mycket folk och full aktivitet hela tiden. Väl redo blev det tid för läsning och allmänt ledigt helt enkelt.

Nu har jag eftermiddagsinstallerat mig på Lexington Candy Shop runt hörnet. När man kommer in möts man av ställets chefs fru som meddelar att man kan slå sig ner vid vilket rosa bord som helst och beställa. Här äter man med fördel blåbärspannkakor och lyssnar på Bruce och Elton John i högtalarna och på väggarna hänger bilder på halvkändisar som frotterar sig med andra halvkändisar och ställets personal. Stället säljer också lotter. Ovanför disken där de säljs finns den fantastiska skylten med dagens tänkvärda bön ” -Please Lord, let me prove to you that I can win the lottery, and still remain humble”. Samtidigt spelas Bob Dylans ”Knocking on heaven’s door”. Låt oss avsluta där och konstatera följande: amerikanarna är amerikanska, snart dags för lite handling, ikväll fest (fast kanske är det nu man kallar det mottagning?) i ett av praktikantkollektiven och imorgon planeras kanske gospel - kanske bio.



Jag tänker på de med stora familjer som tvättar här. Många quarters blir det.



In da hood!

Grease, någon?

Beklagar snedställningen, hade jag inte sagt något hade du inte tänkt på det.

I like! Men kolla in juicen. Undantaget som bekräftar reglen om att allt i detta land är större än hemma.