onsdag 3 september 2008

Äventyret börjar

Igår kl 10.40 lyfte SK903 från Arlanda mot Newark International Liberty Airport. Jag flög utan problem över Värmland, Island, norra Kanada och landade efter åtta timmar på en av New Yorks flygplatser. Med mig på planet hade jag en av mina fem praktikantkompisar Javid och väl på flygplatsen väntade ytterligare en, Rebecka, in oss. Eller jag och Rebecka väntade snarare in Javid. Han fastnade pga ett utgånget green card tillsammans med många andra som hade ursprung från mer spännande länder än Sverige. För egen del flöt det på oförskämt bra. Vi slapp lämna fingeravtryck och min konstapel sa inte ett knyst. Jag tittade förvånat när jag fick tillbaka pappren och han konstaterade kort ”- You are done”. Tror att det är så att vi fått ett så kallat G2 visum som bidrog till att allt gick smidigt. Efter två timmars väntande på Javid så blev trixet att få tag på en Super Shuttle som ville köra oss. Den första ville inte alls, den andra ville bara ta två av oss och gjorde det. Det inkluderade inte mig utan jag fick vänta tills den första kom tillbaka och ångrade sig och tog mig.



Bilden: En Javid framkommen från flygplatsens inre delar.

När klockan var fem på tisdags eftermiddagen anlände jag till 78:e gatan andra avenyn, nummer 270. Som om någon sett mig (ja i och för sig, de flesta glodde på mina väskor) ringde min telefon och hyresvärdinnan Caroline undrade var jag var. Jag meddelade min ankomst och välkomnades upp tre trappor.

Jag kunde i lugn och ro packa upp, försöka lufta ur rummet för att sänka tempen från 35 gradig matos-inspirerad luft och sedan ta en tur ut i grannskapet. Efter inhandling av förnödenheter kallades jag till södra Manhattan för gemensam middag med de andra i gänget. Jag kastade mig ner i tunnelbanan och lyckades banka ut en biljett ur automaten och hetsade ner till kvarteren runt 11 gatan. Trevlig middag i form av kycklingspett intogs samtidigt som je lagen gjorde sig påmind genom åtskilliga gäspningar och någon gång ofrivilligt korta, om ens några, svar på tilltal.
Sedan back to Upper East för sömn! Men
alltså…. denna stad, den ska utforskas!

1 kommentar:

Anonym sa...

OH NO!! Jag glömde varna dig för SuperShuttle! Man tror de är billiga och smidiga men det slutar alltid i ångest. Enda gången i mitt liv jag fått yttra den klassisga repliken "Stop the car right now!! I'm getting out of here!".

Oh well, bra om du kom fram ok iallafall. Jag och Esset skissar på en lista till dig. När den är fulländad intill perfektion så kommer den flygandes genom cyberrymden. Det blir snart.

Var glad - du har ett väldigt roligt halvår framför dig.

Kram u